Du kan ströva fritt i Korrö hantverksby, titta in i de gamla byggnaderna och koppla av i den stämningsfulla miljön. Gårdens äldsta byggnad, den östra flygeln, är troligtvis från början av 1700-talet. Nuvarande manbyggnaden uppfördes i början av 1800-talet. Sedan 1985 ägs gården av Tingsryds kommun. Den disponeras av Svenska Turistföreningen som vandrarhem. Receptionen ligger i handelsboden. Alldeles intill ligger Korrö naturreservat.

Handelsboden har funnits i samma byggnad sedan 1889. Under de senaste åren har antalet artiklar ökat och blivit en attraktion på Korrö. Här finns idag hantverksalster från bygden, nostagiprylar, vykort, konfektyr, glass, safter, te, kryddor och andra kulinariska läckerheter.

Kvarnen på Korrö fanns redan under medeltiden. Ägare var först Växjö domkyrka, sedan Kronan. Förste arrendator: Eskil skräddare, enligt 1565 års jordebok. Den nuvarande kvarnen uppfördes 1848. Allt står kvar som det stod då den sista mjölnaren 1948 lämnade kvarnen- t.o.m. det gamla tullmåttet, som användes för att mäta upp betalning in natura för mjölnarens tjänster. Även kvarnkammaren är intakt, "inpyrd" av alla de sanna historier ur livet och Smålandspostens Veckoblad som bönderna berättade medan säden maldes.

"Herrbier, frubier och lushundsbier" - Den konsumentupplysningen gav C F Uebel om de tre sorters öl han 1865 började brygga på Korrö. Kundkretsen utgjordes av bl a kvarnbönderna och de forkarlar som forslade virke till Ronneby och sjömalm till Örmo (Konga). Till bryggeriet hörde tre källare som ännu finns kvar, delvis nergrävda i åsen vid den gamla häradsvägen. I en av dem finns en samling bruksföremål till beskådande.

Garverirörelsen startade i början av 1840-talet. Den garveribyggnad som senast använts är helt bevarad och rymmer nu som privat museum rika samlingar: orderböcker; prover på sulläder, smorläder och beredda skinn; alla den gamla garverihanteringens verktyg. Några data och fakta: Beredningen av hud till sulläder tog nio- tolv månader. En väsentlig del av produktionen gick till marknaderna på Öland och i Växjö. Arbetarna i garveriet var vandrande gesäller. Det tog minst fyra år att bli utlärd garvaregesäll. Rörelsen upphörde 1908

Färgeriet har restaurerats grundligt. I bottenvåningen finns grytorna där bl a garn färgades, dessutom butiksrummet med disk och kassalåda. Färgerirörelsen startade 1844 och upphörde 1922. Färgeriets gesällrum blev drängkammare i filmen Utvandrarna.

Sågen, som lades ner 1948, anlades på 1880-talet och ersatte en tidigare såg på platsen. Den kunde drivas endast vid högvatten. Men en takspånhyvel, som fortfarande finns kvar, var kopplad till vattenhjulet och kunde utnyttjas även vid lågvatten.

Skomakarna, liksom smederna, representerade de yrkesmän som indirekt "levde på vattendraget". De betjänade såväl Korrös näringsidkare och anställda som bönderna i grannskapet. Skomakarna var garveriets största kunder på orten. Bönderna köpte själva smorläder och sulläder hos garvaren och kallade sedan på skomakaren.